Jag är superkass på att blogga just nu, I know, I know...men jag har bara inte tagit mig tiden till att sätta mig ner. Har jag suttit vid datorn så har det bara varit för en kort stund eller för att spela krigsspel med Jocke...vi har fått lite dille på det och timmarna går fort...hehe. Men det är ju skitskoj! Jocke kör helikopeter och jag åker med och pangar fienderna :-)

Men lite nytt kan ni ju få ;-) Som att vi hade möte med BVC i går tillsammans med hemsjukvården, gick igenom lite vad som hänt med Ninni och hur vi kommer gå uppe på BVC ist nu i fortsättningen. Men vi kommer fortfarande ha kontekt med Neo och det kommer vi nog ha i några år framöver. de vill gärna följa upp hur Ninni utvecklas och så, inget oss emot, så det ska vi göra.
Ninni står lite stilla med vikten, men inget att orora sig över, så länge hon inte går ner så.
Hon är mycket mer vaken vår lilla sessa, men ibland på opassande tider får jag ju säga, men det får man på köpet :)
Hon hade en sån natt igen då vi inte fick somna förrän närmare 5 på morgonen och det va mig hon skulle ligga hos för att va helnöjd. Happ. Men det som är skönt är att Jocke är vaken med mig och försöker låta mig sova vad det går när det är såna nätter. Min underbare man.

Sen hade vi en liten dröm på G...som jag sa till Jocke så gick jag och hoppades undermedvetet, lite för mycket med, för det hade varit helt perfekt, så bra det hade blivit. Men det blev inget av det.
Vi hade ett hus på G som vi kanske kunde få hyra, det har blivit uthyrt innan och nu bor där ingen. Men det visade sig att han som äger huset själv ska renovera det och flytta in....bajs.

Är det någon som vet ifall det finns ett hus eller nån stuga som ska hyras ut, så snälla snälla hör av er.
Vi vill ju komma härifrån, ha en trädgård till hundarna och Ninni ja, och till oss med så klart. Ut på landet. Eller utkanten av Hörby iaf.
Vi letar vidare...

I kväll ska det nog bli en liten pokerturnering :)

Jag ligger ganska back med bloggandet, jag vet!!
Men det blir nog inte nåt speciellt mer idag heller, får se...
Men imorgon ska ni få updates om bla Ninni och nattbak :-)

Dagarna har bara flytit på, så vad ska jag säga egentligen?
Sitter och väntar på att vi ska bärja laga mat, Jocke står för det idag igen, han är underbar! Inget mig emot, han är grym i köket så :)
Det ska bli panerat torsk med potatis och nån ägg/smör sås. Den såsen har jag aldrig provt innan, men jag litar på Jockes omdömme.

Igår packade vi ner Ninni i hennes overall, japp den hon ser ut som en klubbad säl i, och ser upp till farmor och farfar. Sara, Conny, Hugo och Wilmer va med där och vi blev bjudana på middag. Mycket trevlig och gott!
Tack ska ni ha!!
Vi började kolla på Band Of Brothers innan vi åkte dit och fortsatte när vi kom hem. Jag missade den serien helt när den gick, men shit så bra den är!!!!
Ska se om vi inte kan kolla några avsnitt i kväll med :)

Innan idag va de här från hemsjukvården, Ninni har gått upp bra i vikt igen och det va skönt att höra just för att jag ammar mer och mer och sondar nästan inget alls. Så det betyder ju att snäckan klarar av det bättre och bättre. Vi kollad vikt innan hon ammade med och efter bara en liten stund med ens booben, så hade hon suttat i sig 30 ml, ännu en bekräftelse på att det går helt åt rätt håll! Så fortsätter det såhär denna veckan och Ninni lägger på sig vilkt fint, så får vi nog plocka bort sonden på fredag!
Yeh!

Happy happy är jag över att ha battrerier i kameran igen, så bilder lägger jag ut i kväll, blir lite blandat från när vi spelade poker när Henke va här och lite från igår:)

Nej, nu ska jag dra mig mot köket och se vad jag kan göra, börjar bli hungrig...

Jag sitter i soffan med en mätt Ninni i famnen. Hon somnade så gott lilla snäckan och lite mys efter maten måste man ju få :)
Jocke är mästerkock idag, han lagar mat föt fulla muggar och det doftar ljuvligt ifrån köket. Det blir kotletter med hemmalagade klyftpotatisar, namnam!
Jag har det hur bra som helst!

Vi va ju och handlade idag. Ingegerd och Frida kom hit och passade hundarna och Ninni under tiden vi handlade.
Tack ska ni ha!!
Som vi handlade, hela vagnen full men det behövdes. Nu har vi mat i alla vrår :)

Nu är maten klar!!
So long!

Sitter här i soffan och väntar på att Jocke ska vakna....zzzz...zzz..
Ninni sa ifrån att hon va hungrig, så det va upp och ge henne mat. Vidare till köket, gav hundarna mat och sen va det lika bra att diska.
Ut med hundarna och ja, nu sitter jag här ju.
Jocke gav mig flertimmarssömn innan!!!
Jag hörde Ninni, men sen gick Jocke upp och gav henne mat. Så skönt det va då!!!
Tack Hjärtat!!

Igår blev det poker efter maten. Det va så gott, så länge sen jag åt thaimat, jag åt kycklingspett med jordnötssås. Mums!
Mattiat kom med, så va va iaf fyra som spelade. Jag åkte först, Jocke slog ut mig...han satt på en kåk. Jaja.

Idag ska vi iväg och handla. Vi måste verkligen fylla på i varenda vrå med lite allt möjligt. Så så fort jag får liv i mannen ska vi nog ge oss iväg. Ska se om Ljungvall kommer, han försvann på nån fest igår, om han kan ta hundarna. Annars får vi höra om kanske Emma eller Frida har lust att va här så länge.

Sen kommer en saknad person ikväll...Henke! Vi har inte träffats så mycket den sista tiden, men han skulle komma ikväll. Så kul!!

Hörs!

Dagen har gått fort. Hemsjukvården kom och hälsade på, Ninni har gått upp igen och det känns skönt, nu väger hon 2244gr.
Vi ska fortsätta som vi gjort med att amma så mycket det går och sen sonda vad som behövs. Vi kunde tom ge henne ett extra mål eller ett halvt iaf när hon sover så att hon har extra energi när hon sen vaknar och är hungrig. Det kan hjälpa till på traven att hon ska komma igång ordentligt med att klara av att amma helt.
Sen blev det ett bad för snäckan, det tyckte hon om, som hon mös :)
Efter det va det dags för mat och sen kom mamma och hälsade på en sväng.
Jag satte mig sen för att fortsätta med alla papper och samtal som finns på checklistan av vad jag måste göra.

Ringa försäkringskassan: Inte check...jag hade plats 100 och när jag ringde dem va det nästan dags för Ninni att äta igen så jag hoppade det

Ringa Neoavdelningen och be om nytt intyg: Check

Kolla upp om namngivning: Check. Tack Sara

Ringa barnmorskan: Inte check. Tycker inte om deras teletider...

Fylla i pappaer till försäkringkassan: Inte check, måste få tag i dem först

Försäkra Ninni: Check. Hon är fett försäkrad nu! BRA!


En bit på vägen kom jag iaf. Hoppas jag inte glömt något bara...

Nu har jag duschat, sååå skönt, för Jocke har fixat med duschmunstycket så att det inte kommer såna "vassa" strålar, nu regnar det nästan på en, sköljer av en så där mysigt :)
Jag fick dille på duscshen inne på Neo, de har ett munstycke som är kanon, stort och regnar över en. Nån äldre modell tror jag det är.
Men nu är det skönt att duscha här hemma med. Tack Bajb!!
Jocke och Ljungvall har varit och slitit som djur idag. Så nu har vi lite lyxfredag, de är nere och hämta mat från Kvarnen och några öl inhandlades. Så jag unnar mig minsann en öl just nu :-)
Mmmmm, så gott det är!!
Sen ska vi spela poker :)

Ha en super trevlig fredag allesammans!

Ja, nu har det slarvats igen med bloggandet...men vi kom hem igår.
Vi åkte in till Neoavdelningen i tisdags morse, Ninni fick sina droppar i ögonen inför undersökningen och sen efter ca en timme kom läkaren. Hon satte på sig en apparat på huvudet och sen satte undersökningen igång.
Inte trevlig.
Hon satte en liten, liten sak som tvingade upp Ninnis öga och höll det öppet, sen hade hon en liten liten sak som jag tror att hon förde mellan ögonlocket och ögat. Sen vet jag inte mer, för jag kunde inte titta.
Fick en klump i magen av att höra Ninni ledsen på det viset och det såg obehagligt ut, det lilla fina ögat som tvingades att vara öppet och panik skräck i det fina ansiktet.
Men Ninni är en tapper och tuff tjej, så fort läkaren va klar så va det lugnt igen. Hon är cool vår tös!
Utan att tänka på det så antagligen råblängde jag på läkaren, för Jocke puttade till mig lite, jag kan ju inte säga att jag va glad på henne, meen herre gud, hon är läkare som gör sitt jobb och hon va väldigt duktig. Man är lite tramsig ibland.
Men, allt såg bra ut, inga problem med snäckans ögon inte.

Ja, sen va det inte mer att göra, allt va klart, Ninni skulle va på avdelningen i 4 timmar innan vi kunde få in henne på rummet. Vi gick och la oss så länge, sen kom de in med Ninni, hon fick mat och somnade i min famn, jag somnade med igen och sen vaknade vi tre sömntutor vid 7-tiden på kvällen. Vi hade sovit i nästan 7 timmar. Men skönt va det.
Ja, utvilade och med en säkerhet på att vi inte skulle kunna sova mer den natten, så körde vi hem och hämtade laptopen. Där finns inte mycket att göra mer än att kolla tv`n som är i det lilla gemensamma köket, så när vi kom tillbaka, så tog vi beslag på köket helt enkelt, slog på tv`n, hade kuddar och filt i soffan och laptpoen med poker redo.
Timmarna gick och frammåt morgonkvisten somnade jag till ett par gånger, med Jocke kunder inte somna.
När klockan blev 11, va det dags för hörselkontrollen. Vi hade ingen aning om hur det går till när man kollar hörseln på en bebis. Men det visade sig att en liten "propp" som är ihopkopplad med en apparat sätts i örat. Örat skickar sen tillbaka skuggor av ljudet som apparaten sänder ut.
På vänsterörat va allt kanon, men högerörat va inte bra. Men det va inget att oroa sig för, för det kunde nästan med säkerhet va vatten som fortfarande va kvar i örat , vilket kroppen själv skulle ta hand om. Vi skulle göra en undersökning till när vi är inne och gör nästa ögonundersökning om 2 veckor.

Sen fick vi köra hem!
Tack!
Så tråkigt att behöva stanna över natten, men de ville ha lite koll på Ninni, det kan ta på de små liven efter ögonundersökningen.
Vi gjorde inte mycket när vi kom hem, eftersom vi vänt på dygnet redan, så blev det en eftermiddag till med sömn och vi va vakna hela natten till idag. Vi spelade poker och lyssnade på musik.
Vi va på väg att lägga oss vid 4-tiden, eller så va det vid 5. Men det tyckte inte Ninni, för hon skulle absolut inte ligga själv hon inte. Först tänkte vi att hon kanske va mer hungrig, för hon letade lite, men så fort hon fick komma till bröstet, så somnade hon. Ok, då  får det väl va så, då lägger vi väl dig igen så vi med får sova.
Nej, inte godkänt alls, hon blev så sur!
Tog upp henne igen, då blev hon nöjd, bara av att få ligga hos mig. Jocke sa att jag kunde lägga mig innerst, med Ninni i famnen, så kunde han ligga brevid oss. Men jag slappnar inte av riktigt då, jag vet att Ninni ligger i famnen och är lite nervös att om jag somnar ordentligt så kanske jag får för mig att vända mig eller nåt.
Så Jocke tog henne ist, vi la oss tillrätta, men nej.
Då tog jag henne igen och la mig ändå, Jocke låg på min ena sida och vi la en kudde på andra sidan, så kunde jag slappna av bättre. Det passade snäckan, hon somnade som en stock hos mig.
Men jag och Jocke kunde inte somna, så jag kom på att jag har lurat Ninni lite innan. Så vi tog filten, la den runt Ninni och jag höll henne en stund till så att hon somnade om igen, sen la jag ner det lilla Ninnipaketet i hennes "säng" ochhon fortsatte att sussa gott :-)
Nu va klockan 7 nåntning påå mogenen och vi fick sova...

Vi gick upp vid 12 idag, fixade lite här hemma och sen iväg till Johnny och Ann, Jocke skulla hjälpa dem med datorena och nåt med tv`n.
Sen knallade vi hem igen och då ringde vi till Neoevdelningen för att säga till om att vi ville få sonden isatt igen, Det drog Ninni nångång i morse. Så Åse kom och fixade det, sån tur att hon bor så nära med tanke på att detta va 4:e gången Ninni drog sonden sedan hon kom hem. Hon tycker absolut inte om den!
Förhoppningsvis slipper hon den snart, men hon måste orka amma mer för att det ska gå. Bara att kämpa på, men hon är duktig, det blir bättre och bättre iaf :)

Nu sitter jag här i soffan, Ninni sover som en stock, det som har stört henne i natt och lite under dagen har nog varit en fis på tvären, för oj som det brakade loss innan, sen somnade hon gott :)
Inte lätt att va liten alltid :)
Jag har en stund att ta igen bloggandet med, men tyvärr har jag inga nya bilder, har inte fått tillbaka batterierna som Jocke har i en ficklampa. Hoppas han kommer ihåg att ta dem imorgon.

Imorgon ska jag fixa papper och ringa runt lite över allt. Ska ringa och boka tid för att fastsälla faderskapet :) , sen ska jag bla ringa till försäkrningskassan...och fylla i en massa papper om körersättning och sån mög. Trött bara av att tänka på det.

Nu ska jag bädda ner mig i soffan och vänta på att Ninni blir hungrig igen, då ska det bli bebismys för hela slanten :-)

Det blev ingen kladdkaka idag, men vi gick här och va hungriga med inget att laga till.
Så det blev till slut scones ist :)
Namnam, det ska bli gott, de är snart klara.
OCH...när vi gick här och brainstormade om vad vi skulle stoppa i våra magar, så visade det sig än en gång att we are ment to be!
Jocke frågade om vi hade mycket smör, sådär mYcket smör.
"För då vet jag vad vi kan göra" sa Jocke
"Scones" säger jag direkt.
Alltså, we are ment to be, läser varandras tankar. Asolut inte första gången heller.
Thats najs!

Nu ska vi äta :-)

Har fått gjort lite av vad vi skulle idag iaf...men sen blev det familjemys i soffan :-)
Jocke låg med Ninni i på bröstet och jag låg brevid och höll om dem, där låg vi hur bra som helst och tittade på film, Farmhouse.
Den filmen föreslår jag att ni INTE ser. Började lite si sådär, blev rörig, sen dum och ett irritationsmoment pga att karraktärerna nog va panndö korkade och saknade överlevnadsinstinkt, sen ännu mer rörig och blev en helt annan sorts film än vad jag trodde det va, sen blev den i slutet så hemsk i handlingen så att jag fick tårar i ögonen och ont i magen. Scenen som fick mig att må så borde inte få filmas. Usch!

Nåja, sen blev det fight. Mellan mig och Jocke då. Fast på skoj, för tränings skull och oj så kul det är. Men fy vad jobbigt. Min kropp är i chock, den har inte fått sån träning sen jag vet inte när...
Det började lite i soffan, sen övergick det till att soffbordet flyttades och Jocke lärde mig lite brottnig. JOBBIGT!
Vidare ut i köket, där blev det lite allmänt om slag, sparkar och fintar...som ledde till Jockes armbåge på mitt kindben, det va mest en touch, men dock en sån träff så det fick bli fram med en isbit och Jocke tryckte ut den lilla blödning som va på g.
Smällar man får ta :-)
Så kul det är, som jag saknar träningen!
Längtar tills vi kan köpa träningsredskap, mitsar, handskar och lite skydd så att det kan bli lite mer träning av det.
Fy så skoj!

Just nu ligger jag med Ninni här på mig,hon har precis ätit och nu ligger hon och päser lite.
Hon har dragit sin sond IGEN, 3:e gången sedan vi kom hem. Hon har ju ammat jättebra sedan igår, men det är lite svårt att veta så att hon får i sig allt som hon behöver, så vi ringde in och dubbelkollade. Vi skulle avvakta och bara fortsätta med att amma.
Jag tror inte det är någon fara, hon äter bra och har hon inte orkat äta så mycket som hon behöver, så vaknar hon bara tidigare och är hungrig.
Vi ska ju ändå in till Neo-avdelningen imorgon och väga henne och göra de andra undersökningarna, är det något så får de sätta in en ny sond då.
Hoppas snäckan får i sig vad hon ska, att vi inte behöver sonden mer, för då kan man se hela hennes fina ansikte. Vi ska ta av klisterlappsgrejen hon har, så vi kan få se henne nu, de kan sätta på en ny om det behövs.
Hihi, vi vill ju se vår fina dotter!

Hmm...jag tror jag kommer ha ont i mina stackars muskler imorgon...

Igår blev det chill dag. Vi gick här hemma och bara va, planrena vi hade blev inte av. Först skulle vi åkt för att hälsa på Conny, Sara och killarna, men det blev inget av det.
Jag läste Saras blogg och fick reda på att vi inte kommit när vi va väntade.
?
Då frågade jag den nyuppstigna Jocke vad som va planerat. Det visade sig att vi skulle ha varit där kl 11...jaha, va bra då. Det är bra när man vet vad som är bestämt, mest så att man vet så att man inte missar vad man ska göra.

Så, nu har jag hängt ut dig lite hjärtat ;-)

Sen skulle vi bli bjudna på middag hos min syster yster, men hon va tvungen att köra Marko och killarna till en handbollsmatch.
Så det va de planerna, men det blev en lugn och skön dag och på kvällen gjorde jag kladdkaka som blev smarrig som attan, men lite segare kunde det dock blivit, det va mer kladd än segit. Ska göra mer idag :)

Idag vet ja inte vad som händer mer än at tvi ska fixa med lite papper och ut och gå en runda när vi gjort det
Imorgon ska vi in till Lund, förhoppninsvis för sista gången. Jag pratade med Anna-Lena innan idag för att höra vad de säger om amningen, för sedan igår morse har Ninni gjort stora framsteg. Hon är så på hugget och hon äter som tusan lilla knytet, hon är jätteduktig. Så vi har låtit bli att sonda henne vissa mål för att hon fått i sig mycket redan och låtit henne va tills nästa mål om hon inte vaknat tidigare för att hon varit hungrig.
Detta tyckte Anna-Lena lät hur bra som  helst och tyckte att vi skulle fortsätta på detta spåret.

Bilder. Ja, jag hade haft en del nya, för tillfällen har det funnits, men jag har inga batterier till kameran. Ska ordnas idag. Sen har det helt plötsligt försvunnit två batterier, till kameran som går att ladda. Hur glad blev jag på en skala när de inte låg i skåpet längre. Nu har vi bara ett par. Mög. Tror vi har ett troll som går och tar saker här hemma, för varken jag eller Jocke har använt dem och sen är de bara borta.
Jaja..

Nu ska jag ta en kopp kaffe till, lite frukost hade suttit fint med..

Ikväll kl. 20.30 drar UFC 93 igång.
Bänkade i soffan med något gott att äta kommer vi vara.
Eftersom jag och Jocke föjer detta och jag vet att vi inte är ensamma om det, så tänkte jag att det kan va något att blogga om och göra något kul av.
Jag kommer lägga upp fakta om de events som kommer, nu är det dags för UFC 93, när det är dags för 94 kommer jag lägga upp fightcard för det.
Sen för att gör lite sport av det för oss som inte är med och slåss, så gör jag en liten tävling av det hela med.

TÄVLINGSREGLER

Tippa på vem som kommer vinna matcherna.
Lämna in ditt tips i en kommentar eller vis mail.
Tipset måste vara inlämnat hos mig innan EVENTET börjar, alltså innan sändningen börjar.
Ett tips per person.
Uppge Ditt namn och Din mailadress.
Den som under året har flest rätt kommer vinna ett pris av mig.
Jag kommer att behålla alla inlämnade tips så att jag kan redovisa för er ifall ni ifrågasätter vem som vunnit.

Så kom igen, lämna in ditt tips och va med och tävla!




Kvällens fightcard UFC 93 ser ut såhär:

Rich "Ace" Franklin Vs. Dan "Hendo" Henderson

Name:	Rich Franklin
Height:	6' 1" (185 cm)
Weight:	205 (93 kg)
Record:	26-3-0

Name:	Dan Henderson
Height:	6' 1" (185 cm)
Weight:	205 (93 kg)
Record:	23-7-0

Mark"The Hammer" Coleman Vs. Mauricio "Shogun" Rua

Name:	Mark Coleman
Height:	6' 1" (185 cm)
Weight:	205 (93 kg)
Record:	15-8-0

Name:	Mauricio Rua
Height:	6' 1" (185 cm)
Weight:	205 (93 kg)
Record:	16-3-0

Alan"The Talent" Belcher Vs. Denis Kang

Name:	Alan Belcher
Height:	6' 2" (188 cm)
Weight:	185 (84 kg)
Record:	12-4-0

Name:	Denis Kang
Height:	5' 11" (180 cm)
Weight:	185 (84 kg)
Record:	31-10-1

Jeremy Horn Vs. Rousimar "Toquinho" Palhares

Name:	Jeremy Horn
Height:	6' 2" (188 cm)
Weight:	185 (84 kg)
Record:	88-18-5

Name:	Rousimar Palhares
Height:	5' 8" (173 cm)
Weight:	185 (84 kg)
Record:	17-2-0

Marcus "The Irish Hand Grenade" Davis Vs. Chris"Lights Out" Lytle

Name:	Marcus Davis
Height:	5' 10" (178 cm)
Weight:	170 (77 kg)
Record:	20-5-0

Name:	Chris Lytle
Height:	5' 11" (180 cm)
Weight:	170 (77 kg)
Record:	36-16-4

Martin "The Hitman" Kampmann Vs. Alexandre "Baixinho" Barros

Name:	Martin Kampmann
Height:	6' 0" (183 cm)
Weight:	170 (77 kg)
Record:	13-2-0

Name:	Alexandre Barros
Height:	5' 9" (175 cm)
Weight:	170 (77 kg)
Record:	13-5-0

Eric "Red" Schafer Vs. Antonio "Samuray" Mendes

Name:	Eric Schafer
Height:	6' 3" (191 cm)
Weight:	205 (93 kg)
Record:	12-3-2

Name:	Antonio Mendes
Height:	6' 3" (191 cm)
Weight:	205 (93 kg)
Record:	14-3-0

Tomasz "Gorilla" Drwal Vs. Ivan "Il Terribile" Serati

Name:	Tomasz Drwal
Height:	6' 0" (183 cm)
Weight:	205 (93 kg)
Record:	14-2-0

Name:	Ivan Serati
Height:	6' 1" (185 cm)
Weight:	205 (93 kg)
Record:	10-2-0

Tom "The Tank" Egan Vs. John "The Hitman" Hathaway

Name:	Tom Egan
Height:	5' 11" (180 cm)
Weight:	170 (77 kg)
Record:	4-0-0

Name:	John Hathaway
Height:	n/a
Weight:	170 (77 kg)
Record:	10-0-0

Dennis Siver Vs. Nate Mohr

Name:	Dennis Siver
Height:	5' 7" (170 cm)
Weight:	155 (70 kg)
Record:	12-6-0

Name:	Nate Mohr
Height:	5' 9" (175 cm)
Weight:	155 (70 kg)
Record:	8-5-0

Så, det är kvällens matcher. Bilder kan jag inte lägga upp, de har copyright på dem på UFC's hemsida. Men jag kommer länka till hemsidan vaejr gång det är dags för fight så kan ni kolla in allt lite mer noga.
För er som inte brukar följa detta, ge det en chans :-)

Ikväll är det UFC som gäller, nåde den som stör oss då.
Bara så ni vet, annars blir det krrch på er.

Idag skulle det bli familjedag. Vi skulle ha en mysdag tillsammans och det behövs. De senaste dagarna har varit lite halv röriga på nåt vis känns det som. Men det är sånt man får ta, får göra det bästa av saken.
Som idag tex, det blev inte riktigt som vi tänkt oss, men vi är iaf hemma båda två och jag mår bra bara av att Jocke är här hemma, jag kan som nu sitta och titta på honom där han sitter vid datorn och känna värmen i kroppen stiga av att jag älskar honom.
Sen tittar jag ner här brevid mig och ser vår dotter ligga och hålla på att vakna till.
Nu får jag nästan tårar i ögonen...

Jag är lycklig.
Vi har det inte så fett med pengar, vi bor i en lägenhet vi halvt trivs i men som vi bor i så länge tills vi hittar en stuga eller ett hus som passar oss, vi har inte alla de nyaste och finaste prylarna.
Men det behövs inte, jag är lycklig som det är, jag har den underbaraste mannen som jag älskar över allt annat, jag har en helt underbar dotter som bara är så fin, som jag älskar så jag skulle kunna smälta. Två hundar som jag emellanåt skulle kunna kasta på tippen, men som jag inte skulle vilja vara utan, de är vår familj de med och jag älskar dem. Jag behöver inte alla de nyaste prylarna och allt det där för att vara lycklig, jag har hellre en trygg familj, Jockes trygga famn som håller om mig när han säger att han älskar mig.
Visst hade det varit trevligt med lite bättre ekonomi, men det är inget jag oroar mig för, för det kommer. När föräldrapenningen kommer igång så kommer allt bli lite lättare och sen vet jag med mig att vi kommer få det riktigt bra ställt en dag, så som vi önskar, för vi vill det båda och vi är inställda på det och det är det som behövs för att nå sina drömmar. Vi har samma mål och samma drömmar, då kommer vi nå dit med.

Jag känner en lycka och en harmoni och ett lugn med mitt liv, det tackar jag Jocke för. Han gör mig lycklig och jag känner mig så trygg med honom. Det har jag gjort i flera flera år och det har bara blivit bättre kan man ju säga ;-)

Tack Jocke för allt, tack för att du är du, tack för en fin och underbar familj, tack för lycka, trygghet och harmoni.
Jag älskar dig.

Nu surar Ninni till det, kurr i magen gissar jag på :)

Plockat undan disken som Jocke va så snäll och diskade i natt, fixade en kopp kaffe och en bulle till mig själv. Gav hundarna mat, så de med bev mätta och sen dammsugade jag.
Klockan va lite över 2 när det knackade på dörren, Barbro från hemsjukvården kom och jag slängde ut hundarna på balkongen. De höll lite låda och Tisha blev trött på Atlas.
Vi vägde Ninni och hon har gått upp bra, nu väger hon 2336 gr, duktig tjej!!
Sen va det inte mycket mer att säga, mer än en påminnelse om ögonundersökningen på tisdag. Vi ska va där inne vid halv 9 och sen ska vi stanna tills på onsdag förmiddag...lite bull men what to do.
De ska passa på att göra hörselkontrollen med när vi ändå är där och läkaren skulle nog med kolla Ninni. Han vi med allt så skulle vi nog kunna slippa återbesöket man har 2 veckor efter hemkomst. Najs.

Nu börjar lillsessan vakna till liv och vill ha mat igen, jag trodde jag skulle hinna fixa ihop bulldegen innan hon skulle ha mat, men det får jag ta och gör efter att hon ätit verkar det som.
Oj, prosit. Nu har hon nysattack :)

Vaknar av att Jicke går upp och har Ninni i famnen som gapar efter mat. Fram med boobsen. Men ner, hon somnar direkt ist, så fort hon får bröstet i munnen så far hon iväg till lallaland trollungen.
Jaja, inget att göra åt saken, hon piggnar väl till fler gånger idag.
Jocke fixar då mat till henne så hon får via sonden ist. Men då blir allt snart blä...
Maten står och bllir varm i ett glas och Atlas kommer gående. Noll respekt som den *¤¤#^`¤%&¤#* hunden har för saker och ting, så åker glaset men Ninnis mat i golvet. BLÄ
En fin kombination av bröstmjölk, vatten och glassplitter ligger i en pöl. BLÄ
Jag får spel på hunden och ut i köket med dem båda två. Hämta mopp occh torka upp, plocka glas och svära över orkanen Atlas. BLÄ
Eftersom den mjölken, typiskt nog, va den sista vi hade färdigtinad, så va det bara att plocka fram pumpen och börja pumpa.
Ninni får då va hungrig en stund till...men hon låg hos pappa och tog det chill, så nån fara på taket för henne va det nog inte.

Nu sitter jag i soffan ed en flaska nypumpad mjölk och sondmatar lilltösen som ligger och halvsover och blir mätt utan att behöva jobba för det....najs det måste va :)
Hundarna ligger i köket och glor på mig. Dummehundar. Där ska de stanna idag, de är portade från storarummet.
Jocke och Ljungvall stack iväg för att fixa med skroten. Men de skulle nog inte hålla på så länge idag och det får jag erkänna är skönt. Jag har nog blivit lite bortskämd med att få träffa Jocke en massa nu, för jag saknar honom redan.

Vid 2-tiden kommer de från hemsjukvården hit. Det blir det vanliga, väga Ninni och sen frågar de om allt gåt bra och hur det går med ammningen.
Jag ska inte ha något kaffe klart idag, så stannar de kanske inte så länge. Fast det beror på vem det är som kommer, om det är någon trvelig som vi fått bra kontakt med innan eller inte.

Nu ska jag plocka undan efter maten här och sätta på en kopp kaffe så jag med kan få i mig lite frukost. En bulle från igår ska det nog bli, sen ska jag göra en omgång till av dem, de går så fort att göra.

Det har varit tillräckligt med blä redan idag, så det får läggas åt sidan nu.

Nu har jag matat Ninni, är själv mätt efter att Jocke gjort en god middag, köttfärsfyllt fransbröd och nu sitter jag här och har en stund så att jag kan uppdatera lite :)

Sedan vi kommit hem har dagarna bestått av besök och och fix här hemma. Jocke har varit iväg och fixat med Ljungvall, de svetsar och donar och kör lite skrot.
Jag har börjat med Ninnis rum lite mer, ordnat med kläder och farmor har lämnat en byrå till Ninni :)
Tack farmor!

Idag har jag viisserligen inte gjort något av nytta mer än att jag har bakat frukostbullar. De blev bra och jag ska göra en sats imorgon med så vi har i frysen till senare.
Mamma kom och hälsade på, vi fikade och snackade, hon hade köpt en filt, sängkläder och lite annat smått och gott till Ninni.
Sen kom Ingegerd in och tog kaffe och bulle hon med.
Vi snackade en massa och tiden bara rullade på. Hur trevligt som helst med en sån slappeeftermiddag!
Ninni har inte varit så aktiv idag...Jocke frågade igår om jag ville att han skulle ta Ninni under natten så jag kunde få sova. Japp, det hade varit skönt...Men Jocke har linte fått sova något, för Ninni har haft sin första bråkiga natt och hållt pappa sin vaken.
Stackars pappa Jocke. Han ligger och vilar en stund nu och det gör ha helt rätt i, han ska iväg med Ljungvall imorgon med och slita.

Ja, som sagt, det har varit besök under de senast dagarna och givetvis har kameran varit framme :)

Idag har Jocke varit uppe hos Berit ich Fribbe med Ninni och tvättat.
Då passade jag på att städa köket och fixa i Ninnis rum.
Det ahr inte varit mycket ork till att blogga nu dessa dagarna och när jag har varit på väg att göra det så har det kommit saker emellan.
Men imorgon tänkte jag lägga ut lite nya bilder, vi har ju haft besök av familjen som träffat Ninni och det är ju förevigat. :)

Just nu väntar jag på att Åse från Neo-avdeliningen ska komma, inom en 45 minuter. För lille skruttungen Ninni har dragit sin sond.
Precis när det va dags för mat med, givetvis...så hon har fått amma vad hon orkat, men riktigt mätt har hon inte blivit. Hon somnade, men börjar nog vakna nu igen, så jag ska se om hon orkar lite till...
Det är dags för mat igen om ca en timme, så hon klarar sig nog tills dess om inget annat.

Snart kommer Jocke hem ,han har varit och hjälpt Ljungvall med en bil. Han är och handlar nu och ska göra köttfärsås när han kommer :)

Vi är hemma!
Familjen är samlad, jag är lycklig, allt känns så bra!
Skriver mer sen, nu vill jag bara fortsätta att njuta av att vara hemma.

Tack alla som varit här för titten :-)

Idag har ett beslut fattats.

När vi fick reda på att vi skulle ha barn började ju tankarna kring faddrar komma. Vi diskuterade det lite redan tidigt och vad vi båda vill är att någon vi litar på och som vi känner oss trygga med ska va fadder till vårt barn.
Funderingar kring någon i familjen fanns, men sen har de flesta redan barn och jag själv har känt lite att jag vill inte att det ska kännas som en belastning att om det skulle hända mig och Jocke något ( bank bank i allt, tvi tvi och utrop av all skrock som finns att det inte ska ske) så "får man en unge till på halsen".
En som stod oss väldigt nära, en som vi kände oss så trygga med och som vi kände att vi skulle kunna lägga Ninnis liv i händerna på innan, det va Mange.
Vi frågade honom om han ville bli fadder och han tackade ja.
Vi blev glada för detta och sen har vi inte tänkt så mycket mer på det.
Förrän för ett litet tag sedan.
För Mange började försvinna...träffas nästan aldrig längre och det är ingen kanonkontakt kvar.
Varför det egentligen har blivit såhär, det vet vi inte. Och vi förstår det inte riktigt heller.
Ledsna för det är vi, för vi tycker båda så bra om Mange.
Allt detta har resulterat i att vi ifrågasatt fadderskapet.
Vi vill att Ninni ska ha sin fadder i närheten, det ska vara någon som finns i hennes liv och som hon kommer att lära känna. Någon hon själv ska komma att tycka om, trivas med och lita på.
Som det  har blivit nu med Mange, så har vi ju fått andra tankar och tvivlat på att han verkligen kommer finnas kvar i våra liv som vi hoppats och önskat att han skulle göra.
Det verkar ju inte så iaf.

Så tankarna kring faddrar föll några som vi har tänkt på innan. Några som vi vet att vi kan lita på och räkna med. Fantastiska människor som vi vet kommer göra allt för Ninnis bästa, som kommer ta sina roller på det allvar vi önskar och som alltid kommer finnas i Ninnis liv. Som Ninni kommer älska och känna sig trygg med.
Jocke pratade med dem ikväll och frågade dem ifall de skulle vilja bli faddrar till Ninni och det ville de.
Det känns bra. Jag är glad och det vet jag att Jocke med är.
Förstår bara inte riktigt varför vi inte stannade vid den tanken från början.

Vi är jätteglada att de tackade ja, känns så bra. De är allt vi önskar faddrar ska vara.

Tack Conny och Sara, faddrarna till vår dotter!

Innan hade jag nåt jag ville blogga om, men när jag skulle logga in så fick jag inte upp inloggninssidan ens...når serverklödd på de osynliga trådarna.
Nu kommer jag inte ihåg vad de va jag vill blogga om, det va massa kul saker jag hittat på nätet, men jag blev så sur när det inte funkade att jag stängde ner sidorna med alla kul saker jag hittat...
Happ...

Nu har jag ammat och ska gå och ta en dusch tänkte jag. Sen ska jag packa så att jag bara kan hoppa in i billen imorgon när Jocke kommer!
Sååå najs att få komma hem!
Familjen tillsammans som det ska va!

Mitt mission gick inte hem. Attan.
Hemsjukvården jobbar inte helger, så vi får inte åka hem förrän på söndag då de ska komma hem till oss dagen efter hemgång för att se hur vi mår och hur vi känner det.
Jaja.
Men idag är det lördag, så sista dagen och det är jag glad över. Det är riktigt tråkigt här nu....jag har tom funderat på om ja kan städa något och jag erbjöd mig igår att hämta saft till en av mammorna i salen, saknar ju det där med att passa upp och pyssla om och så.
Ja, jag har ju Ninni som pysslas om nästan 24 timmar om dygnet, men det är inte samma sak.
Men snart är jag iaf hemma :-)

Det finns fler annorlunda föräldrar här. De vill nog att världen ska stanna och anpassa sig efter deras barn...suck!

Sen skänker jag en tanke till ett barn som inte mår så bra, läget är stabilt nu, men det har varit tufft för det lilla knytet. Kämpa på lille vän!
Vi har pratat med föräldrarna en hel del och de kämpar på de med. Tråkigt när sånt händer, tyvärr kan man inte förutspå allt som komma skall.

Det är fler familjer som flyttat in i samvårdsrummen här nu och det märks direkt, mer spring och liv. Tur vi ska åka hem.

Natten gick bra, jag har tom fått ett par timmar mer sömn än jag fått de andra nätterna och det är skönt. När Ninni skulle äta vid 2 tiden i natt, så tog jag upp henna så hon fick ligga hos mig i sängen och där fick hon sussa ända till det  va dags att gå upp imorse.
Supermysigt :-)

Just nu får Ninni mat, men hon sussar så gott och vaknade inte ordentligt när jag bytte på henne, så det fick bli ren sondmatning nu. Men det gäller att passa den lille skitungen, för hon tycker inte alls om sin sond och är där och pillar och drar hela tiden. Vi fick be sköterskan att fixa den i morse, men hon har lyckats dra i den igen så den hänger lite på trekvart.

Tänkte faktiskt gå ut en runda sen, jag behöver se annat än sjukhuspersonal och gå runt i mina mysbyxor. Får se hur dagen blir.

Så, nu har Ninni ätit klart, så nu ska jag äta lite frukost jag med.

Pratade med Salle och han berättade att Marko har kommit vidare i uttagningen till Skånelaget i handboll!!
Så roligt, är så glad för hans skull och så stolt över honom!
Det har varit fyra omgångar under 2008 då han har haft chans att visa vad han går för och det har gett resultat :)
Sista omgången fick han mycket bra beröm, han spelar bra men han är lite loj på planen. Så det får han ju se till att förbättra, speciellt nu när han har kommit vidare.
Attan för ungen om han snubblar på mållinjen för den sakens skull.

Men jag hejar på honom, nu är det träning med proffstränarna.
Kör på, visa vad du går för!!


Nu ska jag bada Ninni, sen ska jag prata med sköterskan och höra vad hon säger om hemfärden...

När jag stod och skulle byta på Ninni innan maten så kom läkaren in. Han ville ha vikt och skulle göra en sista koll på snäckan.
Men det va inget kul tyckte Ninni, hon va hungrig och doktorn grod lite där och lite här och lyssnade och lös med lampa. Men hon bet ihop.
Läkaren har nu gett henne OK, allt ser hur bra ut som helst, hon är jättefin och nu väger hon 2210gr.
Kanoooon!

Sen fick hon mat, blev nöjd och nu sussar hon gott.

Jag har ett mission!
Eftersom allt är så bra och läkaren har varit och kollat till Ninni en sista gång innan hemgång, så borde det ju egentligen inte vara något som direkt håller oss kvar här.
Vi vill liksom hem. Jag vet att det inte bara är jag som vill hem. Ninni vill nog med hem, få komma hem och va med både mamma och pappa. Få träffa hundarna som hon bara har hört i magen tidigre.
Så mitt mission är att fråga sköterskorna vad de säger. Om det är något som är kvar att göra här, om vi har mer att göra för att få bli klara för hemgång. Om man kanske kan få lov att åka hem idag eller kanske som imorgon.
Jag har inte haft mer kontakt med sköterskorna mer än när jag fått mediciner och mat till Ninni. Annars har vi skött oss själva jag och Ninni. Sköterskorna tycker det är jättebra och tycker att vi gör det bra.
Men det är ju det som är meningen med detta tycker jag. Att bli självständig. Det är ju mitt barn och jag ska ju ta hand om henne, inte sitta som en golle och be dem göra allt och hämta allt. Man förbereder ju tex inför maten att jag har allt jag behöver inom räckhåll.
Fast...här är ju vissa som nog inte riktigt har förstått det...sitter i stolen och kan inte ens fluffa till kudden under armen så att den blir lite högre, utan ber om en kudde till.
Hallå ja...suck.
Inte så snällt kanske, men här är en mamma som nog kommer få problem sen, hon kommer nog inte klara sig en dag själv, hjälp dyget runt, annars kommer hon nog behöva den vita tröjan som kramar om en ...tråkigt, men så är det väl ibland.

Så mång personligheter man stöter på här. Vissa fastnar man för direkt, nån behöver man träffa lite innan man får kläm på om man tycker om dem eller inte. Men de flesta bland personalen tycker jag om. Tom de två praktikanterna ger ett bra intryck och är väldigt trevliga, visar att de är intresserade av det de gör och har hel rätt sätt för jobbet, de skulle passa bra här båda två.
Vissa här går med ett leende på läpparna konstant. Vet inte hur de orkar, men kul att de gör det. Ett leende värmer alltid.

Nä, nu ska jag ta tag i mitt mission och Ninni ska snart ha mat igen :)

Ja, då va svaren från röntgen kommen och allt såg bra ut, så de mediciner Ninni fått för det är nu borta de med!
Det går ju som på räls detta :-)

Tröttheten påminner sig rätt mycket idag, det märks att det blivit få timmar per natt nu, känner mig trött och lite seg. Men det går det med, det jag har att göra här är ju att ta hand om snuttan så jag kan ju alltid vila lite med henne när hon ätit om jag vill.
Vi hade faktiskt mysmorgon idag, jag och Ninni. När hon skulle ha mat vi 5-tiden i morse, så fick hon kmma och ligga hos mig i sängen, sen somnade vi gott och sov tills det va dags för nästa måltid. Hur mysigt som helst!

Nu kom matleveransen, så nu ska jag byta på Ninni och se till så hon blir mätt och belåten :)

Saknar Dig Bajb!!!
Ge dogsen en puss från mig!

Jo, så länge varade det att det känts lite bättre med en dag att räkna ner till.
Nu känns allt mög.
Jag vill inte va här längre.
Vill hem.

Jahapp. Då sitter man här igen och är inte direkt trött, trots att klockan snart är 2 på natten. Dygn finns inte längre, jag sover sammanlagt 3-4 timmar under natten eller morgonkvisten och konstigt nog är jag inte så trött under dagen och som nu.
Men men, det går ju det med.

Jocke kom in och hälsade på en stund innan. Happy blev ju jag. Han hade köpt med sig gottis med och semlor!
Inte alls fel ska jag säga, hur najs som helst.
Vi åt lite gott och tog en kopp kaffe, sen vilade vi en stund och som vi somnade! Det va ju så skönt att få ligga och känna Jocke hålla om mig, så inte så konstigt att man somnade gott :)
Men sen när vi vaknade till igen va han tvungen att köra hem, så det va ju lite synd.
Men, nu får vi ju snart komma hem. Det känns faktiskt lite bättre när vi har en dag man kan räkna ner till, det är två dryge dagar kvar, sen är det baj baj Lund och hem hem till kära Hörby.

Ninni ligger här i sin säng brevid min säng och nannar så gott och knorrar lite då och då. Massa konstiga söta små ljud har hon för sig :)
Hon ska snart ha mat igen, sen ska jag se om jag kan somna efter det så att jag får nån timme iaf.

Så vi hörs imorgon igen gott folk.

Bajbaj

Ja, strax efter 2 följde en sköterska med oss till röntgen och tur va väl det, för jag hade kanske hittat till röngen, men tillbaka hade jag nog inte kommit. Vi gick nere i kulverten liksom...jag har aldrig varit där nere innan, så en guide passade bra.
Ninni skulle ha mat då vid 2/halv 3, så vi stod och hoppasdes på att allt skulle gå fort innan Ninnis matklocka slog för mat, för då hade det inte varit en rolig eller glad tös de hade fått in på röntgen. Men vi klarade oss ifrån skrik och gnäll, Ninni tog det hela ganska chill och hon hann tom ta en liten powernap på röntgenbordet.
Sen efter att de slitit och dragit lite i henne där, så knallade vi tillbaka igen. Svaren får vi nog inte förrän imorgon.

När vi kommit tillbaka till vårt rum, så ringde Sara, då va de här :)
Ninni skulle ju ha sin mat, så Sara fick äran att hålla i den biten :)
Vi snackade om lite allt möjligt, barn, bajs och ogoda dofter m.m. Skönt med lite sällskap och kända ansikten.
Sen innan de gick så kom det fram att bröderna Lack är lika på många sätt...Kom in på att koka mjölk i vattenkokaren. Vilket Conny hade provat, men som nog inte slutade så bra. Detta har även Jocke provat, det slutade med att vi inte har någon vattenkokare kvar.
De båda ville dessutom koka mjölk av samma anledning med...varm choklad!

Jaja, ja säger då det :-)

Nu har jag fått i mig en paj som jag värmde i micron, vilket är det enda sättet att laga mat här. Här finns inte ens en liten spisplatta, bara micro.
Pajen skulle va en köttfärspaj, vilket jag tycker låter väldigt gott, men var köttfärsen va eller vart smaken av köttfärs tog vägen, det vet jag inte. Mat i magen iaf...

Dagen har rullat på och Jocke skulle nog försöka komma in sen. Skönt. Men jag fasar ju nästan redan nu för den biten som ine alls är rolig..när han måste gå.
Men vem vet, nu vet jag att vi får åka hem på söndag, jag har ju ett mål, så allt kanske känns lite lättare då.
Bara att återstå att se sen, om tårarna leker sprinklers eller inte.

Nu ska jag gå och diska, sen ska jag parkera Ninni i salen och jag ska gå och ta en dusch.

Tack för titten Conny och Sara, kul att träffa er igen och skönt med lite sällskap!! Krama pågarna!

Så, mötet avklarat ochdet gick bra.
De kommer 2-3 ggr i veckan och hälsar på och kollar läget, mäter och väge Ninni och man går igenom maten hur det går med övergången till att amma alla målen.
Sen ska man ha möte med BVC i Hörby, för det är de som tar över sen ju, man går dit som vanligt för vikt, längd och så.
Efter 2 veckor ska  man komma in hit igen för ett återbesök med läkarkontroll.
Allt verkar iaf bra och det bästa....

...vi kommer kanske hem på söndag eller måndag om allt är ok och vi känner oss trygga med allt!!

Inte så lång tid kvar :-)

Nu ska vi knalla iväg till röntgen.

Jag är lite trött på detta redan, dagarna flyter på och jag har egentligen inte så mycket dötid med tanke på att Ninni äter ver tredje timme och det är ju lite att göra både innan och efter maten.
Men dagarna blir ändå långa på nån vänster. Fast mest ensamma och långtråkiga. Visst är här ju personal och de andra som har sina barn här. Men jag känner liksom inte för att va social med dem.
Kortfattat: Jag vill hem nu.

Jocke kom ju hit igår. Så glad jag blev, så skönt det va att ha honom här, ha honom nära.
Vi tittade på filmer och mös med Ninni och käkade lite. Han va här många timmar och det va supernajs!
Men jag vet inte vad det är med mig, men jag klarade inte av att han åkte, denna gången heller... Det gick att bita ihop när vi sa hejdå. Men så fort han hade gått utanför dörrarna så började tårarna brinna....och rinna.
Han ringde mig efter en liten stund, men jag kunde inte säga så mycket. Förstår ju liksom inte riktigt varför jag reagerar så starkt. Jag vet ju att det inte är nåt direkt långvarit hejdå. Han försvinner ju inte direkt.
Men men , va tusan, det är bara att bita ihop. Dagarna går ju iaf och till slut kommer vi få åka hem.

Ninni mår bara bra. Lite gurgel i näsan till och från bara men annars kämpar hon på med allt hon ska. Men hon tog en paus från amningsträningen nu detta målet, så just nu ligger hon här och sover hos mig. När hon är färdig ska jag gå och pumpa och sen har jag tom lite att göra idag!
När  jag har pumpat så ska jag ha ett möte med hemsjukvården, info om hur det funkar och så.
Sen vid 2-tiden ( vilket jag fick reda på nu när jag va och bad om mat till Ninni) ska jag iväg med Ninni på röntgen. En röntgen de gör för att kolla om det finns några "gropar", som hon kallade det, i skelettet. Just för att hon är för tidigt född. Är allt ok, så slipper Ninni två mediciner till, annars förtsätter man lite till.

Nu ska jag packa ner lilla knytet i sängen igen så jag kan äta en macka innan mötet.

Först ska jag ringa Jocke :-)

Happy happy är jag, japp japp...För Jocke kommer hit sen!!!

Happy happy...längtar :-)

Ja, ensamt och lite jobbigt kändes det att vara ifrån Jocke och gå och lägga sig själv på ett ställe där man egentligen inte känner någon. Men det gick, jag pratade med Jocke innan jag somnade och då kändes det lite bättre.
Sen tog det en timme och då pep det för fulla muggar från Ninnis övervakningslarm. Shit, tänkte jag, inte nu!!!
Men jag kunde pusta ut, för det va strömsladden som glappat och battreiet höll på att ta slut. Jag pluggade in den men då började något annat pipa med, så två fina pip-signaler och en nyvaken förvirrad Anna envisades...slutade med att jag ringde efter en sköterska. Men när jag tryckt på knappen kom det flera stycken rusandes in genom dörren.
"Det är lugnt" sa den den första till den andra och jag hörde hur de förde detta vidare till resterande som va på ingång.
"Det blev lite fel där eller?" frågade jag.
Visade sig att den gröna knappen va intryckt sedan innan och när jag då tryckte på larmknappen så blev det ett jättelarm av det hela...
"Vi lever, jag vill bara få tyst på apparaten"
Inga problem, de fixade det och sen somnade jag om igen :)

Sen va det dags att vaakna efter en timme igen och ge Ninni mat. Jag tackade henne för att hon sov som en sock, för då kunde jag ge henne mat i hennes säng och jag kunde somna om direkt efter och det behövdes.

Vid 8 kom de in och väckte oss så att vi kunde få morna oss båda två under tiden de fixade maten :) Lyxigt!
Jag knallde, fortfarande lite yrvaken in i salen och tog upp Ninni så att hon fick ligga vid bröstet med.
Hon är sååå duktig, hon är så på hugget och vill verkligen amma. Men kommer det ingen mjölk direkt så blir hon surmule. Men hon blir bättre och bättre på att få till det grepp hon ska ha och man märker mer och mer att hon är hungrig och letar.
Efter att hon ätit, så knallade jag ner till Malmborgs och handlade så att jag har frujost och mat för några dagar, det va kallt som fan!!
På vägen tillbaka kunde jag inte hålla mig längre utan ringde Jocke. Jag väckte honom och vi snackade en stund, sen fick han sova lite till :)

Nu innan senaste målet mat så sa sköterskorna att hon skulle slippa den övervakningen hon hade och det blev ist ett nappnè (hur i tusan det stavas har jag ingen aning om) som larmar om hon håller andan i 20 sekunder.
Framgång!!

Nu sitter jag på rummet och tar det lite chill, snart ska lill snäckan äta igen, tror minsann att jag ska sätta igång Vänner på datorn och kolla på det under tiden. Mysa ner mig under täcket med Ninni och kanske vila middag med henne sen :)

Tack Ljungvall för att jag får låna modemet, så skönt att kunna ha kontakt med denna lilla värld med :) och tack för att du kunde va hos hundarna igår så att Jocke kunde stanna en stund!
Och hörre ni Min Dude och Mr. Sunden-Legenden-Ljungvall, ta det nu iaf lite lugnt när ni eldar så att inget sprängs i luften, som inte ska sprängas :)
Ta kort så att jag får se!! Kuligt :-)

Så, nu ska jag börja förberda film och mys med Ninni!

Så, nu har jag installerar mig på rummet på Neonatal. Jag kommer bo här tills Ninni är redo att få komma hem.
Innan vi åkte hit och när vi har pratat om att jag kommer få bo här och att Jocke inte kommer kunna sova hos mig och Ninni, så har allt känts lite konstigt men ändå lugnt. Man vet att man inte kommer va hemma på ca en vecka men när man sen kommer hem så har man snuttan med sig hem, så det är lugnt.
MEN...verkligheten visade sig helt annan.
Vi kom hit, fixade till rummet och mös lite med Ninni. Sen skulle  Jocke köra hem och jag kände att detta skulle jag fixa utan större problem, det här med att säga hejdå till honom och sen ine träffa honom så mycket som önskat under den närmsta veckan.
Det gick bra tills Jocke sa "Se, det här är inte så farligt"
JO, kände jag och sen bölade jag loss som en stucken gris. Tårarna sprutade och allt kändes faktiskt väldigt obra. Hatar att behöva säga hejdå till honom. Vill inte behöva göra det. Känns ju så lonley utan honom och nu ska jag va här i ca en vecka, det handlar inte om en natt, utan EN VECKA!
Som Jocke sa, så har jag vår dotter vid min sida här. Ja, självklart och det betyder jättemycket för mig, jag vet att jag är här för att vi ska få komma hem, men Jocke är ju inte här. Tycker inte om att va ifrån honom såhär, så enkelt är det.
Mitt i mitt bölande så fick Jocke mig att skratta, som han alltid kan och sen va han på väg att gå, men han fick komma och sätta sig hos mig några gånger innan jag hade samlat mig tillräckligt.
Sicken en liten unge man kan va ibland, gråter  värre än barnen som finns här för tusan.
Men det är jobbigt, jag saknar honom redan och jag har bara varit själv i ett par timmar och under de timmarna har jag varit fullt sysselsatt med att mata Ninni och nu sitter jag här på rummet. Jag har redan pratat med Jocke en gång och jag ska nog följa hans råd att försöka sova lite. Jag kommerändå bli väckt om knappt en timma, för då ska Ninni ha mat igen.
Nåja, det är bara att bita ihop. Vi är på väg hem iaf.

Men jag saknar dig så det gör ont Hjärtat, trivs ju bättre där, hos dig...men det har du nog förstått efter ikväll. :-)
Älskar Dig!

Jag åkte in till Ninni vid samma tid idag som jag gjorde igår. Men jag hann inte köra hemifrån innan de ringde och frågade om vi va på gång, för Ninni skulle ha mat.
Jag sa att jag va på väg att köra inom kort, men till maten skulle jag inte hinna.
När jag sen kommer in går den ena sköterskan på om att Ninni är väldigt suttig av sig och vi hels ska vara där inne mer än hela dagar och frågar sen om de i den andra salen har informerat oss om det.
Ja, det har de.
Och ja, jag vet att hon är suttig, vi är är hos Ninni vad vi kan, just nu ska vi få ordning på hennes rum med så att det är klart och vi inte behöver tänka mer på det.
"Kan ni försöka dela på er, du och pappan?"
Ehh...."Ja, det är ju det vi gör, annars hade pappan stått brevid mig nu"
Den sköterskans attityd och sätt gick mig på nerverna. Saken är den med att jag höll på att berätta för en annan skäterska att vi inte kommer in förrän på eftermiddagen nu på måndag, och då hoppar denna blä-sköterska in med allt detta.
Shut up, jag pratade inte ens med dig!!

Men men, jag skötte mitt och senare stötte jag på Anna-Lena i korridoren. Hon frågade hur det va och jag sa att vi vill bort ifrån sal 6. Ingen plats, inget draperi, personalen där känner varken oss eller Ninni. De har noterat i Ninnis journal att hon haft 2 puls-dippar och att hon kom igång efter stimulans.
Bull, hon har inte behövt nån stimulans för att komma igång, det fixar hon själv. Är inte inreserad av att det ska finnas såna noteringar så att följden blir att läkarna inte tror att hon klarar sig utan hjälp.
Hon fick en liten puls-dipp nu när jag va där och då kom de rusande direkt och vill pilla på henne. Som sagt, känner man Ninni, vet man att man ska avvakta, för hon klarar det.
Anna-Lena höll med och sa att hon skulle se vad hon kunde göra.
Efter ca en halvtimme kom de och sa att vi fick komma tillbaka till sal 9/10 igen efter att Ninni ätit :-)

Super-Anna-Lena fixade det direkt. Nu är vi tillbaka med personalen vi känner oss trygga med och till en lugnare och trevligare miljö.
Tack!!

Igår ringde telefonen. Det va från Neo-avdelningen där Ninni då ligger. De meddelade att de flyttat Ninni till en annan sal för att ett tvillingpar väl behövde va i den sal Ninni legat i innan.
Jaha, ok då.
Idag när vi kom in blev vi helt anti direkt. Alla taggar utåt.
Salen är inte stor och det är nog tusan inte meningen att där ska va mer än två barn, nu är det tre.
Vi ser Ninnis säng, går fram till den och märker att vi knappt får plats att ens stå vid henne utan att va i vägen. Precis brevid oss är handfatet som alla ska ha tillgång till, brevid det är ett "värmeskåp" för varma handdukar och så, som även alla ska ha tillgång till. På sängens andra sida finns det ingen plats alls mellan sängen och draperiet som skärmar av till nästa unge. Vi har inte ens något draperi så att vi kan skärma av allt runt omkring.
Detta = fuck världen!
Vi blev dö besvikna och trivs inte alls. Vi sa det till en sköterska och hon förstod, hon sa att det handlar om dygn nu, med att se om de tar bort koffeinet och sen ett eller två dygn med övervak för att se så att Ninni fixar allt själv.
Sen ska vi nog få komma till samvårdsrummet ist.
Vi ska prata med Josefine eller Anna-Lena när de jobbar bästa gång och höra med dem med.

Men inte nog med det.
Sen kom mamman till en av ungarna, men det va ju inte bara mamman som kom in i rummet. Vad vi förstod det som så va det hennes syster med som travade in, sen kom mannen, en unge och ytterligare en unge till travade på. FLER stod utanför dörren och glodde med!
Jag kokade vid detta laget.
Blängde på de som stod utanför och jag vet helt ärligt inte vad jag hade kläckt ur mig om det hade tagit steget innanför dörren de med.
Va fan! Respektera att ni inte är de enda som har barn där. Ni äger inte stället! Man ska helst inte va för mycket folk inne i rummet på en gång som inte har där att göra!
Sen har det varit besöksförbud och då är det bara föräldrar som får va där.
Tydligen gäller inte det längre.
Vi blev båda irriterade och Jocke sa till den ena sköterskan att de är rätt respektlöst, sköterskan nickade och gillade inte heller läget riktigt.
BLÄ!

Eftersom vi inte har något draperi och vi inte gillar läget alls så vände vi stolen och vände ryggen till allt och alla när jag skulle ha Ninni så att hon kunde få ligga vid bröstet lite. Jag vill liksom inte slänga upp boobsen för allt och alla.
Vi får väl helt enkelt stå ut, men som de nog märkte redan idag så tycker vi inte om läget och det kommer vi nog fortsätta visa med. Vi kör på som vi brukar, fixar vad vi ska och skiter i alla andra.
Vi hejar på Ninni så vi får komma hem snart.

Dock, dagens höjdpunkt...När vi va på väg in till Neo igen efter att vi ätit, så kom en kvinna och gick in genom Neo-dörren, vi kände igen henne och Jocke ropade. Jo visst va det Kerstin!!!
Kerstin, barnmorskan som kämpade med mig i alla timmar, som tyvärr gick av sitt pass innan Ninni tycke det va dags att komma ut.
Jag menar absolut inget illa mot min barnmorska som va med när snäckan föddes.
Men Kerstin har något visst, något stort och speciellt. Något jag inte kan beskriva.
Men jag har aldrig träffat en för mig främmande människa som kommit att betyda något så speciellt för mig. Hon är en av de 3 människor i mitt liv som kan få mig att göra saker jag aldrig trott att jag skulle kunna göra.
Jag blev så glad att få träffa henne igen, fick nästan tårar i ögonen.
Jag fick en hård varm kram.
Känner mig så trygg med henne.
Hon följde med oss och hälsade på Ninni innan hon va tvungen att gå vidare. Hoppas få träffa henne igen.
Det jag önskar, vilket jag sa till henne, är att hon ska va min barmorska när jag ska föda barn nästa gång.
Kan man boka en barnmorska egentligen?
Om man betalar riktigt bra kanske?

Du är toppen Kerstin, tack för allt!!


Nu ska vi ta det chill resten av kvällen och hålla koll på två kåta hundar...inga valpar här tack!!!