Jag har varit såå trött idag med, hade lite svårt för att vakna till när Jocke väckte mig i morse och jag la mig direkt igen. Sen va det inte lättare att vakna nu heller. Ögonen ville bara inte, fick tvinga mig själv att halvvaken sätta mig upp. Usch, drygt. Men vädret hjälpte mig på traven, jag har kikat ut när jag har vaknat till och nu sista gången så  såg jag att solen lyste och en bit av den blå himmeln syntes, lite drivkraft.
Pratade med Jocke, han pausade lite i jobbet. Jag är så stolt över honom, han sliter som attan. Har fått ta lägenheter i ett 8 vån. hus själv både igår och idag. Tar på hans kropp, men han kämpar på. Det är en man det. Bara han är försiktig så, vill inte att han går sönder helt.
Så kom vi in på att det bara är lite mer än en vacka kvar tills vi ska på ultrajlud. Som vi ser fram emot det, inte klokt. Men tänk, tänk om de säger att, du Anna, du är inte gravid, du är skengravid. Kan ju faktiskt va så. Vi har ju pratat en del om att skaffa barn och har ju, trots att man inte försöker ha för höga, så har man ju haft förväntningarna och förhoppningarna varje månad...och det hela sitter ju i ens lilla förvrängda skalle. Men som vi sa, att om så skulle va det knäppa fallet, så är det bara att köra på igen, för det har vi sagt ifall vi skulle råka ut för missfall med. Vi vet ju vad vi vill.
Jaja, nu ska hundarna få mat och sen ska vi till mamma och äta frukost. Gott, jag ska ner till Tahiti och köpa bullar, mmm.

Bilderna på mina skisser lägger jag upp sen.