Ja, som sagt så har vi inte sovit en blund i natt. Kaffet fick hjälpa kroppen att komma igång och fungera sådär på halvfart.
Ninni blev lämnade i Hörby och inte hade hon nåt emot att säga hejdå till en när man gick därifran, så härligt att hon trivs så bra med Frida. Ja, hela familjen där så klart =)

Sen körde vi vidare och man va lite sum och man säger så.
Uppskjutningen. Nej gick inte bra. Och inte fanns det direkt förutsättningarna att det skulle göra det heller. David sa nästan direkt att det nog inte skulle gå så bra, då Jocke inte hade fått nån sömn. Man är ju inte på prestationsförmågans topp då direkt.
Kaffet som hällts in kom igång riktigt en stund innan det va dags med. Jag kände det i min kropp och jag kan bara tänka mig hur det kändes i Jockes kropp då jag inte drickit ens hälften av vad han gjort.
Såg att det va lite darrigt, så ingen sömn, för mycket koffein på en gång som började snurra och litta nerver över att alla viste om att det va idag det gällde och att det bara va detta sista som skulle klaffa för att examen skulle va komplett, så....ja, nej det gick inte helt enklet.
Men det är bara att ta nya tag. Som jag sa till Jocke, så tycker jag inte så jätte synd om honom. Kanske låter taskigt, men det va ju inte så konstigt att allt gick som det gick, med tanke på situationen. Tycker mest synd om honom för hela situationen, att allt blev som det blev och han inte fick den ärliga chansen.

Men det dröjer inte länge till älgen får däng!! Sen är det fix! Han har ju redan skjutit guld och med råge, så det kommer inte va några problem sen!

Nu är Jocke och Ninni och handlar middagen. Han har varit inne och hämtat Ninni nu och tack vare att Frida va så snäll och hade henne lite mer än vad som egentligen behövdes, så har vi fått några timmars sömna med. Vi kom bara hem, la oss i soffan, slog på en film och krashade gott! Tog inte lång tid...

Så jag har satt på ugnen nu och sen ska det bli kyckling, ris och currysås.

Ni kanske undrar varför jag egentligen bloggar nu, jag skulle ju varit på jobb....men ett snack med chefen och förklaring av hur natten varit, så fick vi ledigt.
Som jag sa till Jocke så hade jag fixat det av ren envishet, men det är tur ibland att man har en som tänker efter lite extra för en. Inte nog med att jag inte sovit, skoppen mår ju inte helt hundra över det, och sen jobba till 22 på det med...nej. Tänka litta bättre på den gravida kroppen får man nog göra. Så vi har ledigt idag.
Rätt mysigt att va lediga en lördag tillsammans faktiskt =)

Fy vad tiden går med hörreni!!
Grvid i vecka 32 är jag redan!!! Inte klokt =)
Nu är det bara ännu mer spännande, gick ju inte så här långt med Ninni, hon kom ju i vecka 30. Så såhär gravid har jag inte vatt innan =)
Myyysigt! =)