Ni skulle fått inlägget igår om våran roadtrip, men när vi hade kört ner till pizzerian, så ändrades det mesta för oss alla efter ett samtal.
Mamma har varit lite kass de senaste dagarna och igår middag fick hon skickas med ambulansen till skuten efter att ha fått en kraftig insulinchock men kramper och allt.

Sen ringde de från sjukhuset och sa att läget hade försämrats och vi fick komma in. Hon hade börjat krampa igen.
Detta ringde min äldsta syster och sa till mig och vi fick fixa och köra iväg. Jocke slutade jobba, tog hand om Ninni och syrrnas barn och jag och systrarna åkte iväg.

Med tanke på att de ringt oss, så förväntade vi oss det värsta.
Vi kom in och fick se vår mamma ligga där, med en massa slangar och uppkopplad. Hemskt och jobbigt och känslorna visste inte riktgigt vart de skulle börja eller sluta.
Vi fick pratat med läkarna och vi uppdaterade dem lite om mamma, då de bara gjort det akuta som behövdes.

Vi fick lite kontakt med mamma, men vi visste samtidigt att hon inte riktigt va med oss och visste att det verkligen va vi som va där.

Men sen sa läkaren att läget såg stabilt ut, det som gällde va att stabilisera kroppen. Det som hänt va att mamma ätit för dåligt, ett tag förmodligen, men ändå tagit insulinet som vanligt. Så då tiltar hjärnan, en kraftig obalans och kroppen stänger av och ter sin ugnefär som vid en stroke.

Men läget va sabilt och hon hade vak hela tiden. Russi stannade hos mamma i natt och jag och Marjo åkte hem sen.

Vi fick samtal från Russi idag att de gjort undersökningar och röntgen i natt som inte visade något. BRA!!
Och hon har börjat med en antibiotika kur, då hon antagligen har haft en urinvägsinfektion under en längre tid med, som kan göra en väldigt sjuk.
Mamma är vaken idag, pratar och är med lite mer. Piggare och har ätit lite.
Vilken lättnad!!!
Vi ska köra in och hälsa på om en timme ugnefär, jag och Marjo. Ska bli skönt att få se mamma lite piggare och få prata med henne.

Det kommer bli bra och det va tur att Russi körde upp till mamma igår och hittade henne, så hon kunde larma ambulansen.

Fy fan vad skönt det känns att det inte va värre. Det kan man lugnt säga.
Tack Änglarna som Vakar över vår Älskade Mamma!!!

Tack alla som finns och stöttar och hjälper, Tack Jocke för att du är Min Underbare Man!!

Jag Älskar Dig Mamma!