Egentligen är det så fint vädet så att jag vill sita i stolen och dricka en kopp kaffe nu, men ni har fått vänta och jag har slarvat nån dagar nu med bloggen och fixar till det ist.
Har ju lite att ta igen och en del bilder att lägga upp.

Ninni sover fortfarande, hon va uppe vid 6-tiden och åt och somnade igen. Det va ett tag sen nu jag behövde gå upp vid den tiden med henne, hon brukar gå upp vid 8-9-tiden. Men nu tror jag att hon kommer sova en timme till iaf.

Nu så.

Fedag del 1.

Jag gick upp vid 9 och började göra mig iordning, Ninni vaknade och fick frukost och sen väckte jag Jocke. Vi drack lite kaffe och sen packade vi in oss i bilen och tog fart mot Entré!








Eftersom det är vägarbete i Lund, så ville vi inte komma i näheten av det och skulle köra via Staffanstorp. Dock tog det lite tid innan vi kom så pass långt, för vägarna gick inte riktigt i den riktning som vi ville.
Men, vi kom dit och på vägen hann vi bli hungriga så frukost på McDonalds fick det bli. Inte den nyttigaste men men.







När vi ätit klart, körde vi vidare och efter att vi klöddat lite till med vägarna, så kom vi till slut fram till Entré. Vi hittade en parkering och packade ner Ninni vagnen. Jocke började bli lite nervös och må lite halvkass nu. Mycket folk och såna här ställen är inte på favoritlistan direkt.




Vi började vår lilla runda på det omtalade Entré, men den där wow-känslan fick vi som sagt inte. När de bygger nytt nuförtiden så gör de affärerna mindre och mindre verkar det som. Ja, där va fint, men det va bara att åka hiss upp och ner och rulltrappor tillbaka. Hade affärerna varit större och om de kanske kunde fått dit nån ny affär så hade jag tyckt bättre om det hela, men det kändes lite rörigt och bökigt på nåt vis.
Min syster har varit där med Alex oxh tittat på bio och på så sett kan jag tänka mig att det är perfekt. Allt är under ett tak och nära och barnen har ju ett jättefint lekland. Så att ta en dag där i kombination med bio kan va ok.
Jag hittade ett par byxor, ett linne och två toppar och givetvis min mascara. Tack Hjärtat!!
Efter lite mer än en timme, så kände vi redan att vi kunde det där och vi körde hem igen.
Ännu en gång så gick inte vägaran som vi ville, men vi tog en liten roadtrip som hemfärd
På vägen upptäckte jag en sak. Behöver kanske inte nämna det här för Jocke blev deppo och ringde hela sin familj och berättade.
Fina vägar körde vi och fint väder va det.