Jag mös lite med båda hundarna i soffan och sen blev det kloklippning. Därefter raka vägen in i badrummet. Jag började med Atlas. Jag fick först sätta mig på huk i badkaret och locka i honom, efter lite velande hur han skulle gå tillväga, så gick det bra när han fick klättra på mig med och i badkaret va han. De är jätte duktiga båda två och Atlas tycker det är toppen med allt vatten man kan dricka... :)






Sen ut med honom och torka, självklart får man sig själv en dusch när det ska rystas så att det stänks vatten över allt...får man på köpet :)
Sen va det Tishas tur, med hjälp av en handduk över kanten som lägger sig ner i badkaret så skuttar hon i själv med lite hjälp. Hon tycker med det är mysigt och står och slickar sig om munnen hela tiden.






Vilket som inte va poppis va när nu Atlas va lämnad helt själv. Jag har dörren stängd så att de inte ska springa ut i lägenheten direkt när de är klara och det är ju hemskt. Han satt och bölade som en liten unge. Oj, vad synd det kan va om honom när han inte får va med. Knas.






Lite skitta är de nu, för pappa va ju här och tog en kopp kaffe, och han följde med ut med hundarna och vi kastade lite pinne i det våta gräset. Men glada är de iaf och nu ligger de och sover båda två.

Nu ska jag byta en maskin tvätt och sen är det fram med dammsugaren och moppen.

Ha, det plingade precis på dörren. Undrade direkt vem det kunde va eftersom man måste ha nyckel för att komma in i huset. Där stod en man som gav mig ett kort, med texten att hans dotter hade problem med hjärtat och frågan om jag ville köpa hans bilder för att hjälpa till med operationen. Eh...nej tack!! Tror du jag går på den!!!?
Sen såg han att två hundar stack fram sina huvud bakom mig. Snabbt sa han tack och hej!
Fattar inte vem som varit så dum och släppt in honom över huvud taget. Man vet ju aldrig vad det är för folk. Skönt att ha två väktare bakom sig ibland faktiskt.


Så, nu ska jag fortsätta med mina sysslor.