Om man har sovit gott tycker man , men man på något konstigt vis ändå inte har det. När man fortfarande när man har vaknat, halvt om halvt är kvar i en konstig dvala trots att man känner sig vaken. Vad är det?
Man har en viss oro i kroppen och känner fortfarande av drömmarna, som varit obehagliga på något vis, men kan inte direkt när man vaknat komma på vad de handlat om. Detta kan bli klart för en efter en stund eller någon gång under dagen. Drömmar som är som drömmar ibland är, konstigt utförda och inte riktigt kloka. Men de ger en oro och obehagskänsla. Kan egentligen inte tolka dem, så det blir ännu jobbigare. Utan att man vill eller tänker på det, så finns drömmarna kvar i ens tankar och grumlar rundor.
Vad vill egentligen drömmar säga en? Hur ska de tolkas? Är det en oro eller spänning i det verkliga vakna livet som finns som man skjuter undan som träder fram och gör sig påminnd? Vad vill den då ha sagt? Att man ska lägga av att oroa sig? Att man ska ta tag i saken för det är det bästa? Att man ska ignorera det verkliga för att det inte är lönt, att det är bättre att ta
itu med det när man sover?

Vad?

Och om det då skulle va något från det verkliga och vakna livet, men man inte kan komma på vad det är heller, vad är det då med dessa drömmar och denna konstiga sömn?
Blir man extra konstig när man är gravid även när man sover? En sak man bara får på köpet?
Isf så hoppas jag minsann att det bara är en period. För det är lite drygt får jag säga.
Eller är det en sån sak man får på köpet av graviditeten att man blir mer klarsynt? Att man ser/uppfattar/förstår saker på ett annat sätt?

Vad?

Fattar nada.

Nu ska jag gå och handla ist, så att jag har annat att tänka på.